Tomtar och troll. Jättar och vättar. Lyktgubbar och talande träd. I den gamla folktron var skogen nära förknippad med övernaturliga figurer och trolldom. Folklivsforskaren Ebbe Schön kan allt om ämnet.

Vi behöver inte gå särskilt långt tillbaka i tiden för att hitta ett Sverige där både barn och vuxna trodde på älvor, vättar, vittror, näcken, skogsrået och andra övernaturliga väsen. Det mystiska var på många sätt en självklar del av naturen.

– Enligt den gamla folktron omgavs vi av en magisk värld, förklarar Ebbe Schön. Vi var aldrig riktigt ensamma utan hade alltid olika väsen omkring oss. De var inte nödvändigtvis onda, men kunde spela oss en del spratt och även ge vägledning i olika frågor. Ofta uppträdde de mot oss som vi gjorde mot dem. Gott lönades med gott och ont med ont.

Ebbe Schön är en av vårt lands stora folklivsforskare. I 17 år var han chef för Nordiska museets folkminnessamling, han har skrivit ett 30-tal böcker och är även en välkänd föreläsare.

– Medan tomtegubbar och vättar mest fanns kring människornas boningar, bodde troll och jättar i bergen ute i skogen. Trollen behövde inte alls se ut som de tecknade troll vi vant oss vid idag, med svans, spetsiga öron och krokiga näsor. Tvärtom kunde trollen skifta gestalt och till och med se ut som människor. Till exempel kunde skogsarbetare som arbetade långt ute i markerna plötsligt få syn på flera eleganta damer, klädda i siden och prydda med smycken. Då var det definitivt inga riktiga kvinnor, utan troll. Gjorde man korstecknet eller bad en bön försvann de.

Jägare och andra män som var ute i skogen gjorde bäst i att akta sig för skogsrået, den erotiska och mycket farliga varelse som härskade över skogen och dess rikedomar. Man tolkade fågelljud som skogsråets skratt och tyckte sig ibland kunna se henne bland trädens skuggor och grenrörelser.

– Att man till och med i bildade kretsar trodde på skogsråets existens bevisas av flera rättegångar, där män och ynglingar stod åtalade. Till exempel blev en dräng från Västergötland dömd till döden 1691 för att ha haft sexuellt umgänge med skogsrået.

Ett annat erotiskt väsen var näcken, vars högsta önskan vara att dränka människor. För att dra ned dem i djupet lockade han med musik, men det var inte alltid han visade sig naken. Han kunde se ut som en tomte, ett föremål, förvandla sig till en kopia av fästmannen till den flicka han försökte locka eller också uppträda som häst.

– Som häst kunde näcken locka till sig barn, berättar Ebbe. De fick hoppa upp på hans rygg, som då växte på längden så att alla fick plats. Sedan satte han av mot närmsta vattendrag för att dränka barnen. Om någon då ropade ”Kors vad fort han springer”, så var näcken tvungen att kasta av sig barnen. ”Kors” var ett kristet ord och näcken var nära släkt med hin håle.

Folktron växte sig stark när rationella åtgärder eller förklaringar inte räckte till. Människor fick hjälp av folktron i en tillvaro som ofta var hård, tron satte fantasin i rörelse och skapade mening och sammanhang i svåra eller viktiga stunder.

– Även träd hade en viktig funktion i folktron och fantasin. Man betraktade träden och många andra växter som något som hade tankar och känslor, precis som människan. Man kände aktning för träden, som kunde bli gamla och stora trots att de var utsatta för många faror. Traditionen att plantera vårdträd hör samman med detta.

Att träd kunde tala fanns det många som vittnade om. Träden kunde uppmana människor att uppträda varsamt och visa hänsyn. De kunde också vädja till skogsarbetarna: ”Hugg inte mig, hugg inte mig”.

– Olika träd kunde också nyttjas för att bota olika sjukdomar, förklarar Ebbe. Förr trodde man att sjukdomarna kom på magisk väg och att det behövdes magi för att bli botad från dem. Ett exempel är tandvärk, som kunde botas genom att man petade med en pinne i den onda tanden och därefter stack in pinnen i ett lämpligt träd. Trädet tog då emot värken och själv blev man kvitt den. Men det gällde att vara försiktig omkring träden, för den som till exempel uträttade sina behov under en ask eller en fläder kunde i stället drabbas av sjukdom.

I sin bok Älvor, troll och talande träd berättar Ebbe Schön om hur olika trädarter kunde vara bra mot olika sjukdomar. Boken ger också en spännande och målande beskrivning av alla de övernaturliga väsen som var så viktiga i den gamla folktron.

Text: Stefan Hedner